Kosmosaik - Vintersorg

Ur medvetandets reflexer
Skapas magnifika salar och modesta rum
Det lilla krymper, det stora vaxer,
Vaxer utanfor universum

Dar arstiders utspridda glitterstank
Forenas i varje stjarna
Ty vinterkold och sommarblank
Delar samma karna

Forma handen till en kikare
Riktade den mot morka vaven
Som tjanar som fantasins berikare
Och din sjal lyfts till mangloben, aven

Om ditt sinne ar tyngre an jordens sjalv
Och av fa nyanser rik
Sa dras den till Vintergatans silvriga alv,
Mot hojdernas kosmosaik

En motpol till sjalva tidens rynkor
Virvlar pa himlens svarta hav
Och beglanser hallar some ej rads sina skrynklor,
Bebodda av vide, mossa och lav

Ljusvagors boljande karisma
Satter alla skyar I brand
Som traffar ogats prisma
Och for mig till forlovade land

Forma handen till en kikare
Riktade den mot morka vaven
Som tjanar som fantasins berikare
Och din sjal lyfts till mangloben, aven

"Om ditt sinne ar tyngre an jordens sjalv"

view 315 times

comments